Livet som Ekring

Stort och smått om allt och ingenting

Jag har Advent-pyntat. 3 stakar står stolt i lika många fönster.

Klart!

Mer jul än så blir det inte här i år, nästa jul ska jag vräka mej i julpynt á la Carl Larsson.
Det är bara ett år kvar. Då bor jag här:

20111125-140918.jpg

Har sjukt långtråkigt.. min nacke har pajjat igen så det gör ont, ont och ont. Det har varit bra ett tag men jag har slarvat med träningen. Har prioriterat bort den till fördel för flytten. Bära, kånka, slita o släpa gör tydligen inga underverk på en stel kotpelare. Eftersom det gör minst ont att halvligga så gör jag det, försöker titta ner sakerna i kartonger som ska packas. Och så surfar jag på heminredning.
Är ingen expert och egentligen inte speciellt förtjust i det men jag snor gärna idéer från andra. En blandning av dessa tre skulle passar mej.

Pråligt!

Gulligt!

Stilrent!

På söndag ska vi åka till lägenheten igen och ta lite mått. Inser nu att jag inte har några gardiner som passar på längden. Fast det kan man ju leva utan…

Nu ska jag föröka få mej lite att äta.

Ha en fortsatt trevlig kväll!

=)

Läste detta på NA idag.
Var är föräldrarna? Skaffar man barn får man se till att uppfostra dem till laglydiga, respekterande individer. Det är ett hårt, otacksamt och slitsamt jobb. Jag är absolut ingen expert men det som hjälpt mej är: Våga fråga, var tjatig, obekväm, lägg dej i och älska gränslöst.

Det är nästan för bra för att va sant! I söndags tittade vi på en lägenhet i ett STORT gult flerfamiljshus i Örebro. Till nyår flyttar vi dit… Planen var att flytta till våren-sommaren men vi kunde inte tacka nej nu.. Precis en sån lägenhet jag vill ha, stor trea, högt i tak, spröjsade fönster, stort kök, två toaletter, stukatur i taket, trägolv och en kakelugn!
Vi kunde ta med katterna också, vilket denna sötnos säkert är glad för

20111122-130340.jpg

Adios, nu blire jobb till sena kvällen!

Då har man varit förlovad en vecka! Det är väl ingen större skillnad, vardagen rullar på.
Har jobbat dagtid denna vecka och det är ovant för min sletna skiftkropp. Somnat som en sten på kvällen för att vakna som en klubbad säl på morgonen. Men det är bara att vänja sej, från 1 december är det det som gäller.

Tillbaka till förra helgen, för någon som är nada, zero absolut icke-romantisk som jag så fick jag romantik så det räcker ett år framöver..

20111119-101036.jpg Champagne, jordgubbar och rosblad på rummet kändes helt rätt. Min sambo hade ordnat överraskning, visste inget för ens jag klev ur taxin och fick se reklamskylten; Robert Gustafssons jubileumsshow! Vi hade jättebra platser, längst fram och en tre-rätters middag slank ner.. Robert är oslagbart roligt underhållande, skrattade oss harmynta.

På lördagen åkte vi till Köpenhamn och gick på Tivoli som hade julskyltat.

20111119-101805.jpg En sväng på Strøget hann vi också med.

När vi kom hem på söndagen stod huset kvar, i det skick vi lämnat det. Flina hade skött sej exemplariskt på egen hand.
Nu letar vi nytt boende i Örebro, jag vill ha en lägenhet i äldre stil, kakelugn, fräscht vitt kök, två toaletter, trägolv, högt i tak, stukatur, spröjsade fönster.. Kan väl inte va svårt att hitta, eller??!

Vi var i Hjo idag, begravning av sambons brorsdotter Erika som gick bort på tok för tidigt.
Jag har begravt båda mina föräldrar, vid 16 och 24 års ålder och har inte kommit över det riktigt än, framförallt inte gällande begravningar…
Sorg och saknad ser så olika ut för var och en. Det finns inget rätt eller fel sätt att sörja. Jag går inte till minneslunden trots att båda mina föräldrar ligger där. Det är en hemsk plats kyrkogården, opersonlig och trist. Hemma däremot, där går mina tankar till mamma och pappa lite när som helst… Det är mitt sätt och fungerar för mej.

Idag var en en dag av eftertanke och att mitt i mörkaste mörker finns alltid en liten ljusglimt… livet går vidare.

Kram

Enligt många är denna dag en lyckodag. För andra ska hemska saker ske… För mej är just 11 mitt turnummer och har varit så sen jag lärde mej vad ett turnummer är. Alltså kommer denna dagen bli hur bra som helst.

Jag och sambon har lämnat Flina hemma for the very first time.
Om jag är orolig?
Näeh!
Är helt övertygad om att hon fixar det, precis som att hon plockat undan ”blomman” som stod i fönstret igår. Hamburgare och Billys ligger i frysen, pengar till kebabrulle, chips och dricka.. Ja, hon kommer inte svälta ihjäl.. Det hon kommer dö av är i så fall saknaden efter mammi och Björne.

Ha en riktigt trevlig helg, det tänker jag ha!!

Min älskade dotter har ett sinne för pedanteri som hon inte ärvt från mej iaf. Hon viker in sin tvätt själv, städar sitt rum, har var sak på sin plats och gillar ordning och reda.
Men även solen har fläckar och jag tycker det är charmigt när hon ställer nya, innovativa ”prydnader” i sitt, annars blomlösa, fönster.

20111110-114917.jpg
Jag vet med all säkerhet att när ja kommer hem från jobbet ikväll så är ”blomman” borta och ordningen återställd.

….skulle publicerats för rätt länge sen men det blev inte så… En otroligt ledsam sak kom i vägen.. Men lägger upp detta nu iaf, för varje gång jag åker på dessa skidor kommer jag sända en tanke till dej Erika, vila i frid.

Nästa år ska jag klara Tjejklassikern. Det är inget som är omöjligt, rent fysiskt. Men satan va dyrt det blir… Anmälningsavgifter, resor och framförallt utrustning.

Idag inhandlades längdskidor. De hade Vasalopps kväll på Lindells i Örebro. Tänkte att jag stannar till på XXL vid Marieberg på vägen, jämföra lite priser…
Travar in direkt till skidavdelningen och börjar läsa… Classic, stenslipat, High tec… bla bla grekiska..
Går runt lite för att hitta en som arbetar men.. Nä! Jo förresten, vid kassan stod två fnittertippor och sorterade skosnören.. Men då var jag på väg ut… De såg ut att höra hemma i en flashig haute coutore butik..

Åkte vidare till http://www.lindellssport.se/, som verkligen är en skidbutik för vanligt folk.. Direkt fick jag hjälp med att börja prova ut rätt skidor. Killen var säljare för Madshus och de hade två olika paket, ett bra och ett bäst. Vi provade och provade men jag fick en glipa i spannet och det innebär att jag inte kan trycka ifrån ordentligt.. 7 skidor senare stod jag på skidorna utan glipa i spannet.
Då var det dags för pjuxen, fick fram ett par urtjusiga silverglittriga Rosa Bandet pjäxor…
Så, nu är jag rustad för en säsong i skidspåret, skön omväxling till löpningen..

Snö, nu tack!